SSS – Stefans självförsvarsskola

Hej kära BEREDD-besökare och välkommen till Stefans självförsvarsskola. Det här är en artikelserie i fyra delar där jag tänker gå igenom grunderna för vad jag tycker är ett effektivt självförsvar. Kan man lära sig självförsvar över Internet? Troligen inte. Kan man lära sig hur man lär sig självförsvar över Internet? Det tror jag att man kan.

I denna första del ska vi gå igenom teori och begrepp som är praktiska att använda, och vad ett effektivt självförsvar är för något. Del två kommer att handla om obeväpnat försvar, del tre om tillhyggen och beväpnat försvar, och den sista delen kommer att titta på olika skyddssituationer och taktiker från ett helhetsperspektiv.

Först ska vi titta på ett fem minuter långt filmklipp från Bas Rutten. Jag kom över den här filmsnutten när jag började med SSS-projektet för ett tag sedan, och fann att Bas Rutten sa precis det jag ville säga, fast på sitt eget färgstarka sätt:

Det gav väl en bra försmak och överblick? Nu ska vi titta närmare på olika typer av åtgärder för självskydd. Jag har valt att dela upp dem i tre kategorier utifrån när de inträffar i förhållande till ett eventuellt angrepp. Alltså ska vi prata om proaktiva, aktiva och reaktiva åtgärder.

Proaktiva åtgärder

Proaktiva åtgärder är alla tänkbara förberedelser du kan vidta innan en hotfull situation uppstår. Att besöka BEREDD och läsa den här artikeln är ett exempel. Scenarioträning, löpträning, att odla ett aktivt och uppmärksamt sinne, att välja bort mp3-spelaren när man går hem från tunnelbanan – allt sådant är proaktiva åtgärder.

Proaktiva åtgärder är absolut viktigast. Du kan inte påverka något du inte är medveten om, så viktigast av allt är att vara medveten om eventuella problem och situationer som kan uppkomma, och sedan förbereda sig på dem på olika sätt. Tänk på vad Bas Rutten sa om hur angripare väljer sina offer: hellre någon som är ouppmärksam och inte verkar kunna göra motstånd, än tvärt om.

Om man vidtar proaktiva åtgärder behöver man förhoppningsvis inte göra mer än så. Man kan spelets regler så pass bra att man kan undvika problemen innan de uppkommer. Det kommer kanske inte att funka hela livet, men det är så pass effektivt att det är värt att satsa merparten av krutet här. Det finns många artiklar på BEREDD som handlar om proaktiva åtgärder. Det är särskilt bra att bekanta sig med Filips artikel Tänk efter före, om du inte redan läst den.

Aktiva åtgärder

Det som kännetecknar aktiva åtgärder är att de bygger på beslut som du fattar i ”stundens hetta”, d.v.s. när du identifierat något som är, eller skulle kunna innebära, ett hot eller problem. Det kan vara något så enkelt som att gå över gatan och byta trottoar för att du identifierat en grupp mötande människor 75 meter längre fram som skulle kunna vara ett problem. Det kan också vara så dramatiskt som att bestämma sig för att ta ner någon som uppträder hotfullt med våld.

De aktiva åtgärderna förutsätter att du har din förmåga att fatta rationella beslut i behåll – att det fortfarande är du som har initiativet. Att varken en potentiell motståndare eller dina djuriska instinkter styr din kropp och dina handlingar – åtminstone inte helt. Därför kan man inte förlita sig på dem i samma grad som de proaktiva åtgärderna, men man kan träna upp sin förmåga att fatta rätt beslut i pressade situationer (genom proaktiv träning).

Det är också möjligt att du har nedsatt förmåga att ta in information och fatta beslut p.g.a. alkohol, att du lyssnar på musik eller pratar i mobilen, att det är kolsvart ute och du inte har en ficklampa etc. Allt detta begränsar dina möjligheter till ett aktivt försvar. Du kan också vara skadad, ha svårt att gå, eller annars ha färre till buds stående medel än en normalfrisk människa.

Del två och tre kommer främst att behandla aktiva åtgärder, så vi ska inte fördjupa oss i några detaljer i detta avsnitt.

Reaktiva åtgärder

När vi går ytterligare ett steg längre än de aktiva åtgärderna hamnar vi på reaktiva åtgärder, d.v.s. handlingar som du gör som ett bestämt svar på någon av din angripares handlingar. En blockering eller losstagning är typiska exempel – de förutsätter att din angripare gör något förutsägbart för att de ska vara meningsfulla. Förutom kravet på bibehållen förmåga att fatta beslut (samma som för de aktiva handlingarna) finns ytterligare krav för att du ska kunna göra något reaktivt:

*Du måste bli medveten om själva angreppet eller den handling du vill reagera på
*När du uppmärksammat den, måste du välja rätt sorts svar på handlingen, troligtvis på bekostnad av din förmåga att sätta egen press på angriparen med aktiva åtgärder
*När du fattat beslut om vad du ska göra måste du utföra handlingen under ett relevant ”tidsfönster”, som oftast är mycket kort

Ofta gör vi någon slags reaktiv åtgärd instinktivt, utan att vi behöver tänka på det. Ryggar undan för ett slag, sjunker ihop om någon knäar oss i magen, höjer händerna för att skydda huvet o.s.v. Att träna ytterligare på reaktiva åtgärder är inte högsta prioritet inom ramen för en ”grundkurs” som denna. De är så oberäkneliga att man inte bör förlita sig på dem – har man nytta av dem får det ses som en extra bonus. Däremot är det bra att anpassa de aktiva åtgärder man tränar in efter kroppens naturliga skyddsmekanismer. Att vara kreativ istället för reaktiv, så att säga.

Blockeringar och andra reaktiva åtgärder kan ibland vara förenat med livsfara om man missbedömt hotet (och t.ex. försöker blockera ett plötsligt knivhugg i tron att det var ett knytnävsslag). Om det alls är möjligt är det att föredra att kontraattackera direkt, eller helst av allt attackera först om det är befogat inom ramen för nödvärnslagen (här måste man också beakta hur situationen ter sig för eventuella vittnen). Detta diskuteras närmare i kommande artiklar i serien.

Man skulle också kunna tala om postaktiva åtgärder, d.v.s. åtgärder som inträffar helt och hållet efter ett avslutat angrepp. De är nog så viktiga, men Daniel har skrivit en artikel på just detta tema, varför det inte kommer att behandlas ytterligare i SSS.

Det var allt för den här gången. I nästa del ska vi titta på hur man går tillväga rent mekaniskt för att försvara sig, framförallt om man inte har några tillhyggen tillhands. Upplägget i den artikeln kommer att vara ”kronologiskt”, d.v.s. från och med att ett hot upptäcks till det att det avvärjs, med gradvis eskalerande skyddsåtgärder och våld. Till dess!

Annonser

About this entry