Post-dramatisk press

Av Daniel

Titeln är en medveten lek med idéen om ”post-traumatisk stress” som även det kan inträffa efter en händelse traumatiserande brottslighet, men jag tänkte vända fokusen emot en lite mindre psykologisk aspekt av det hela . Självförsvar tar i praktiken slut då du lyckats undkomma, eller då motståndet är oskadliggjort – antingen igenom din egen försorg, eller om du fått hjälp av kringvarande människor, ordningsvakt, polis eller dylikt. I ett rättssamhälle börjar dock bara processen där, och inom oss själva kan situationen följa med länge. Jag vill med denna text försöka peka på några eventuella efterspel.

Beroende på brottets natur kan en rad mekanismer utlösas inom oss som människor. Att känna rädsla för att gå ut, omge sig med okända eller vistas på platser som återger den känsla av otrygghet som brottsplatsen utstrålade är vanligt. Ilska är även det en vanligt förekommande reaktion, både på gärningsmannen och eventuellt polismyndigheten om denna upplevs som handlingsförlamad. Känslan av att kunna ha påverkat situationen i annan riktning är även den återkommande. De skuldkänslor som uppstår kan ta sig uttryck både inom en själv och i folk i ens omgivning – ”Jag sade ju åt dig att inte gå ensam i mörka parker i Västerås”. Förenklat så är alla skeenden där någon utan ditt samtycke tar något från dig, påtvingar dig våld eller sexuella handlingar ett brott. Känner man att reaktionerna efter en händelse blir överväldigade bör man söka stöd.

De rättsliga konsekvenserna av ett brott omfattar i princip anmälan, utredning och rättegång. Som jag ser det är det av stor vikt att anmäla brottet även om man känner uppgivenhet inför polismyndighetens möjligheter och förmåga att hjälpa dig. En viktig poäng är att statistik – hur sorgligt det än kan låta – ligger till grund för mycket av hur vårt samhälle utformas. Därför är det viktigt både för dig som individ att få något slags upprättning, men även för samhället att få en bild av hur saker och ting ter sig och därmed få ett så litet mörkertal som möjligt. Det kan finnas många skäl att inte anmäla som dyker upp, allt från osäkerhet på om du utsatts för ett brott, rädsla för den som begick brottet eller egna skuldkänslor. Det finns en rad organisationer och kommunala funktioner som eftersträvar att underlätta denna process. Så hjälp finns att fås för den som vill. Ett annat skäl är att försäkringsbolag och Brottsoffermyndigheten begär det. Det är polisens skyldighet att meddela vilka ersättningsmöjligheter som finns, vilka myndigheter eller organisationer som kan ge mer stöd.

En polisanmälan omfattas av information om vilket brott som begåtts, vem eller vilka som utsatts för det, vem som begått det, hur det gått till, om det eventuellt finns vittnen som sett det hela eller teknisk bevisning. Under polisens utredning och ditt inledande vittnesmål ombes du att lämna den information du har, och polisen kommer även med största sannolikhet att ställa frågor som ibland som kan uppfattas som lite underliga, eller rent av kritiska. Detta är en del av det polistaktiska förfarandet för att få en så klar bild som möjligt om vad som skett.

Om polis eller åklagare beslutar att det finns underlag nog så inleds en förundersökning. Utredningssförfarandet där efter kan ta tid beroende på utredningens natur, tekniska bevisundersökningar, ytterligare förhör eller kötid ibland utredningarna.

Flera tiotusentals personer per år vittnar i olika rättsproceser här i Sverige, och det är en lagstadgad skyldighet att vittna om man blir kallad. Vittnets roll är helt enkelt att berätta vad denne sett eller av andra skäl vet rörende ett brottsmål. I ett fall av personorienterade brott såsom misshandel eller personrån så kan vittnen till det inträffade spela en avgörande roll i utkomsten. Under huvudförhandlingen vittnar målsäganden såväl som den tilltalade och övriga vittnen, ärendet läggs fram och avslutningsvis avkunnar domstolen dom.

Några punkter att tänka på om det som inte får ske, ändå sker:
– Uppsök vård om så krävs. Även lindrigare trauma emot kroppen kan medföra skador med obehagliga konsekvenser. Dokumentation av skador är även det en faktor att beakta för en polisutredning.
– Anmäl brottet till polisen.
– Påkalla vittnens uppmärksamhet. Har du till exempel blivit rånad och vet att person Y har sett förloppet, berätta då det för polisen.
– Antecka det du minns av händelseförloppet, gärningsmannens utseende, beteende eller dylikt.
– Tveka inte att be om hjälp.

Filip belyser aspekter av tankar och taktik innan brott sker i sin artikel ”Tänk efter före”.

Annonser

About this entry