Våldtäkt och självförsvar

Av Maria

De senare åren har den ena grova våldtäkten efter den andra rapporterats i media. I fjol anmäldes 2662 fullbordade våldtäkter för kvinnor från 15 år och uppåt. 602 av dessa skedde utomhus.

Många kvinnor är rädda och anpassar livet just på grund av rädsla att bli våldtagen. Joggingturen på kvällen får stå tillbaka, genvägen genom parken vågar man inte ta i bruk och att ta sig hem från bussen efter krogbesöket upplevs inte som tryggt.

Samtidigt så ökar medvetenheten hos kvinnor överlag att vilja lära sig självförsvar. Begreppet ”feministiskt självförsvar” har varit på allas läppar den sista tiden, inte minst i valrörelsen då vissa partier förespråkar feministiskt självförsvar på skolschemat. Och bland klubbar som tränar självförsvar blir det allt vanligare att kurser specifikt för kvinnor blir en del av kursutbudet. Intresset är så stort.

Hur effektiv är det då? Lönar det sig egentligen att försvara sig? Eller finns risken att det hela blir farligare? Generellt sätt kan man säga att det alltid lönar sig att försvara sig. På alla sätt. Och att man aldrig ska ge upp.

Gärningsmän letar efter lätta offer. Genom att skrika och samtidigt slå, sparka, slita sig loss och springa från platsen/gärningsmannen kan man lyckas avvärja ett angrepp. Och de allra flesta gör någon form av försvar, även om man inte tränat något liknande alls. Ren överlevnadsinstinkt.

Feministiskt självförsvar – vad är det?

Författaren och debattören Petra Östergren har bland annat kommit ut med boken ”Slå tillbaka” vars första upplaga gavs ut 1993. I den beskriver hon framväxandet av den feministiska självförsvarsrörelsen, som kom ur feministiska anti-våldtäktsrörelsen och den feministiska budo-rörelsen.

Till Sverige kom den i slutet av 70-talet genom Catharina Calleman som tränat jiujitsu och självförsvar i USA. Många av teknikerna kommer just från jiujitsu.

Petra Östergren själv utvecklade ett system hon sedan undervisade i. Det grundläggande i systemet bygger på tre steg:

* Att undvika farliga situationer
* Ta dig ur en farlig/hotande/kränkande situation utan våld
* Slutligen – om du måste – försvara dig med våld.

Hon menar att motstånd lönar sig. I undersökningar som gjorts har det visat sig att mellan 80-95 % av de kvinnor som gjort motstånd vid ett våldtäktsförsök klarat sig. Till motstånd räknas att kvinnan varit bestämd och brysk innan övergreppet börjat, kontraattackerat direkt, slagits, sparkat, inte varit rädd för att bli mördade och fortsatt attackera tills angreppet avbrutits.

Då det gäller att undvika farliga situationer finns det en hel massa tips på förhållningssätt i vardagen. Det handlar om att vara mer misstänksam och inte tro alla om gott. Följ inte med något du inte känner hem, gå inte längs en husvägg utan mitt på trottoaren, öppna inte dörren om det är någon du inte känner som plingar på, gå inte genom obelysta parker nattetid och så vidare.

Att ta sig ur farliga situationer utan våld handlar till stor del om attityder och gränssättning. Att aldrig tillåta att någon rör dig utan din fulla tillåtelse. Här finns det en massa trick att ta till och tänka på. Kroppsspråk, att bestämt säga ”nej” eller ”mig petar du inte på” och se personen i ögonen. Spela galen, skrik eller peta dig i näsan. Hon tar även upp mer djupgående situationer som trakasserier på arbetet, hur man avvisar alkoholpåverkade personer samt relationsvåld.

Sista steget handlar om att försvara dig med våld. Hon betonar att det ska vara ett omedelbart explosivt försvar vars enda syfte är att klara sig undan. Och grundprincipen är att sikta in sig på de fyra mest sårbara punkterna i första hand: Ögon, strupe, testiklar och knän. Vidare nämner hon även sekundärmål som öron, näsa, mellangärde, skenben, fotens ovansida, bakhuvudet och ryggraden. Hon tar även upp att det finns massor med saker i vår närhet som faktiskt kan användas som vapen. Pennor, väskor, paraply, stenar, pinnar, hårspray etc.

Fysiskt motstånd lönar sig alltså. Även om det är fler angripare mot en, personen har kniv eller är narkotikapåverkad. Och det är så viktigt att vara mentalt beredd. Istället för att tänka”skulle mannen som kommer emot mig angripa mig, så har jag inte ha en chans” byter man tankespår åt det betydligt mer självförsvarsinriktade ”skulle han anfalla mig, så kommer jag att…

Annonser

About this entry