Stress – en positiv reaktion

Av Filip

Att förstå och kunna hantera sin egen stressreaktion är en av de viktigaste aspekterna när det gäller självförsvar! Det spelar ingen roll hur vältränade vi är om vi i en akut situation helt enkelt inte kan förmå oss att försvara oss.

Stress är ett tillstånd av ökad psykologisk och fysiologisk handlingsberedskap. Det är kroppens sätt att reagera på faktorer som vi tolkar som hotfulla och är en överlevnadsinstinkt som alltid funnits hos människan. Stress är stress oavsett om det handlar om en arbetsintervju, att hålla ett tal eller en våldsam konflikt. Vi förbereds för fight or flight.

Hur uppstår stress

Det finns otaliga situationer när du blir påverkad av stress, i mindre eller större utsträckning. Om vi fokuserar oss på den högre stressen som infinner sig när vi befinner oss i närheten av våld blir det lättare att känna igen sig, då kroppens reaktioner blir mer uppenbara.
Låt oss säga att du sitter ensam och väntar på bussen sent på kvällen. Plötsligt kommer ett ungdomsgäng bestående av högljudda män i övre tonåren gående mot det för övrigt folktomma område där du befinner dig. De får syn på dig och stannar upp ett tiotal meter från hållplatsen. Oavsett om du är medveten om det eller ej så har din stressreaktion påbörjats i kroppen. Eventuellt blir du inte medveten om den förrän du märker att de börjar sänker sin samtalston samtidigt som de börjar snegla ovanligt mycket åt ditt håll, och stressreaktionen verkligen tar fart.
Alla artiklar du har läst i tidningen om misshandelsfall, gängbråk och rån i kombination med att du befinner dig utan sällskap på en avskild plats på kvällen samt en mängd andra aspekter får din hjärna, oavsett om du vill det eller ej, att säga i klartext till din kropp ”denna situation kan innebära en stor fara för mig så jag måste förbereda mig för fight or flight”.

Vad innebär stress

Under stressreaktionen utsöndras hormoner i kroppen. Två av dessa är adrenalin och kortisol, vilka populärt kallas just stresshormoner. Tillsammans med bland annat endorfin ser de till att kroppen får mer energi och styrka samt att smärttröskeln höjs avsevärt. Stressreaktionen förbereder således vår kropp för att kunna försvara sig så effektivt som möjligt, dock med vissa negativa bieffekter.

Några av de symptom som man märker av i kroppen är

  • Ökad puls
  • Omprioritering av blod till vitala delar av kroppen
  • Fjärilar i magen
  • Behov av att urinera/bajsa
  • Muntorrhet
  • Audio/visuella förändringar
  • Mentala förändringar

Ökad puls
Blodgenomströmningen ökar, genom högre slagfrekvens och kontraktionskraft i hjärtat, för att ge musklerna tillräckligt med syre och näringsämnen. En bieffekt är att du börjar svettas, eftersom detta är kroppens sätt att kyla ner sig, vilket den behöver göra på grund av den stora mängden blod i omlopp.

Omprioritering av blod till vitala delar av kroppen
Kroppen prioriterar stora muskelgrupper och viktiga organ som benmuskulatur, axlar och lungor och för därför dit den större mängden av blodet. Denna prioritering medför att vi kan springa snabbare och slåss bättre. Delar av kroppen som ej är lika viktiga för vår överlevnad är huden, fingrar och ansiktsmuskler. Bieffekter är därför bland annat förlorad finmotorik, blekhet och skakningar.
Det finns människor som har fått allvarliga skador under inverkan av stressreaktionen, exempelvis djupa knivhugg. I flera fall har de, tack vare omprioriteringen av blodet, överlevt så länge fighten pågått och stressreaktionen varit stor, och slutligen kommit ut som ”segrare” ur situationen. Däremot har de så snart läget blivit lugnare och kroppen successivt börjat återgå till sitt normalstadium, avlidit när blodet börjat forsa ut genom såren.

Fjärilar i magen
Att man i en stressad situation känner en pirrande känsla i magen är en reaktion på att den fått i sig adrenalin och framförallt kortisol. Vid en mycket stor kortisolutsöndring finns risk för spykänslor och i förlängningen att man faktiskt spyr.

Behov av att urinera/bajsa
All avföring är skadlig för kroppen om den kommer utanför sina skyddande kärl såsom tarmar och urinblåsa. Detta innebär att i en stressad situation vill kroppen göra sig av med dessa produkter för att minska risken för skada om kärlen punkteras. Detta är känt som ”stridstömning” och sker ofta utan att man kan påverka det.

Muntorrhet
Adrenalinet medför att vi slutar producera saliv. Samtidigt har blodet dragits från läppar och mun vilket gör det mycket svårt för oss att tala normalt. Vi kan börja stamma eller få svårt att uttala ord.

Audio/visuella förändringar
I en stressad situation vill kroppen endast fokusera på hotet. Tunnelseende uppstår, vilket gör att vårt synfält täcker ungefär 2 grader och periferi seendet för stunden försvinner totalt. Även hörseln försämras då den ej uppfattas som tillräckligt viktig av kroppen. Förändringen av syn och hörsel kan innebära att man missar ytterligare angripare eller en uppenbar flyktväg.

Mentala förändringar
Hjärnan får ta del av en mängd intryck på mycket kort tid under påverkan av stress och kan helt enkelt överbelastas. Man får en försämrad logisk förmåga, försämrat minne och dålig tidsuppfattning, ”allt hände så fort”.

Lugn och kontrollerad 

Trots den hotfulla situationen måste man alltid sträva efter lugnet. Man behåller fokus på uppgiften; att lösa problemet. Detta kan ske på flera sätt och behöver inte innebära att man fysiskt angriper personen/personerna framför sig utan det kan likväl ske genom att avlägsna sig från platsen, ge en rånare vad han vill ha, verbalt lösa situationen, tillkalla uppmärksamhet från omgivningen och således få antagonisten att lämna dig i fred etc. Den gemensamma nämnaren för alla ”lösningar” är att du på ett kontrollerat sätt tar beslut för att få en positiv utgång på situationen.

Rädd och osäker

Det värsta som kan hända är att du misstolkar kroppens signaler för rädsla. Om du framstår som rädd och osäker blir personen framför dig mer självsäker och övertygad om att han kan göra vad han vill med dig. Dessutom får du ett irrationellt beteende som kan få ödesdigra konsekvenser. Det kan handla om att du springer rätt ut på en starkt trafikerad väg, att du kryper ihop i fosterställning och blundar medan sparkar haglar över dig eller att du inte kan förmå dig att skrika för att påkalla uppmärksamhet.

Vad gör vi med kunskapen

Genom att vara medveten om varför vi blir stressade och hur det påverkar våra kroppar kan vi undgå att missta signalerna för rädsla. Vi vet att angriparens kropp fungerar på samma sätt som vår egen och kan använda denna kunskap till vår fördel.

Ett exempel på detta är när du blir konfronterad av flera personer och du finner att den enda utvägen är att försvara dig med våld. Genom att skrika, ryta och slåss som en vilde kan du genom agressiviteten få antagonisterna att bli passiva. När de får känslan av att de gav sig på fel person skjuter deras stressreaktioner i höjden och chansen blir stor att de misstar den för rädlsa och osäkerhet. På samma sätt kan du avbryta ett angrepp redan i inledningsstadiet genom att uppvisa självsäkerhet och bestämdhet.

Du kan även avslöja en potentiell angripare genom att lägga märke till hans stressreaktion. Om personen framför dig har svårt att tala artikulerat, har skakande händer och uppspärrade ögon kan du utgå från att denne är ute efter mer än ett verbalt slagsmål. Du ser ju nämligen att hans kropp har förberett sig för strid. 

För att behålla lugnet

När stressreaktionen uppstår i min egen kropp har jag tagit mig vanan att genast säga till mig själv ”nu gör sig min kropp redo för att prestera så bra som möjligt” och jag ser således stressen som någonting mycket positivt. På detta sätt håller jag även pulsen på en lämplig nivå, behåller mer finmotorik och tänker, ser och hör klarare utan att för den sakens skull förlora alla de positiva effekter som stressen ger.

”The only thing we have to fear is fear itself”  Franklin D. Roosevelt

Annonser

About this entry